Att återvända

 
Hälsade på mitt gamla jobb på restaurangen i lördags. Värmen var så påtaglig den dagen och det kändes som man kunde smälta i solen. Men det är sommar, och sommaren får man inte klaga på.
Innan jag gick till restaurangen så promenerade jag runt i området. Gick in i en butik och köpte frukt och te. Tog bilder. Det var harmoniskt. Jag såg stora hundar ligga tungt på marken utanför kaféerna och ägarna sitta och röka i den heta förmiddagssolen.
Kommer vi tillbaka till Oslo vet jag nu vilket område jag vill bo i och det är just där jag var före jag skulle till Tonys. Underbart område.

Nostalgin slog mig hårt när jag öppnade dörren in till Tonys, lukten av mat fick magen att kurra rejält. Något man aldrig kunde förneka var kvalitén på maten. Har själv fått så mycket inspiration till min egna matlagning genom att observera Tony det året. Hans stora grytor, många gram av chili och användning av fisk, fågel och kött.

Efter att ha suttit på min plats en stund så märker jag när kunder kommer in och söker efter hjälp eller service och av gammal vana möter jag deras ögon och svarar på deras frågor. "Oj.. haha fast jag jobbar inte här längre..." Kom jag på mig själv tänka och säga flera gånger under besöket.

Att återvända kan ge tillbaka så mycket. Kan inte fatta att det var över ett år sedan jag slutade där. Livet går vidare, men tillfällen som dessa, blir liksom nästan spöklikt.. Vart tog hela det året vägen? Vad har jag gjort? Vad har min tid gått till? Jag var inte nervös över att hälsa på.. Lite spänd kanske. Men bemötandet jag fick och alla nyheter och allt catching up man hann göra.. Jag är glad att jag gick dit.

Kommentarer:

1 Farsan Baloo:

"Att återvända kan ge tilbaka så mycket." Men att återvända ger också perspektiv - att se sig själv sådan man var vid det tillfället i livet. Att konfrontera sina egna minnen och kanske upptäcka att bordet som stod borta i hörnet och som minnet ville göra till brunt i själva verket visar sig vara en helt annan färg. Många gånger fungerar smaker och dofter som minnets katapulter, vilka slungar oss tillbaka till svunna tider och platser såsom en madeleinkaka doppad i lindblomste.

Svar: Vem av oss är poeten egentligen??! ;) Det var verkligen så! Jag blev helt tagen och tillbaka till hur allt var då. Vad man fick lära sig om mat och vin, rörelserna under jobbtimmarna och alla intressanta människor man fick träffa. När jag stod där så slog det mig hur mycket jag saknade stället. På sitt sätt.
Rebecca Somfai

Kommentera här: