Svindel och förtrollande sommarlukter

Skogen luktade sådär förtrollande gott just idag. Vinden drog med sig en lugnande effekt i mitt sinne och samtigt fanns man i nuet som var så påtagligt och kittlande i fingertopparna. Jag tog några bilder som nu och allt annat man fotografera förvandlas till ett minne bara några minuter efter. Oscar pratade om en känsla när man promenerar och benen liksom bara försvinner och man fortsätter bara att gå framåt med fokus på allt omkring och varandra. Den känslan kände jag av idag när vi promenarade runt i Ekebergparken. 
 
Kan få lite svindel av den vackra utsikten vi har från där vi bor och ut över Oslo. Jag älskar utsikt och fina vyer men förstör upplevelserna genom att föreställa mig att jag kastas ut och faller, impulskastar min telefon, tappar balansen och stupar över eller bara se nycklar och ansvar vara ett minne blott i horisonten. brrr.
 
Under veckan sker mycket. Vi vaccinerar oss på tisdag. Hoppas på att man inte säckar ihop totalt av alla sprutor. Jag kommer trotsa en väldigt plågsam träningsvärk imorgon och pilla in en snus som inte längre svider i överläppen. Jag kommer även sörja förslusten av min flera år gamla Ipod-sladd som försvann under en sverige tur och som inte ens finns kvar att köpa i butiker längre. Nu mindre än någonsin vill jag använda något annat än min Ipod. Tänker ABSOLUT INTE skaffa ett annat alternativ eller använda spotify på mobilen eller något. Bara av ren respekt av mina nostalgiska och bortglömda Ipod som omvärlden har gått vidare från. 
Kanske sörjer en vecka tills jag saknar att ha musik till jobbet.
 
 
 
Oslo hamn