Unik
En sanning att acceptera, det finns något som drar dig neråt, ditt sinne är kontrollerat. Vad är verkligen kan ibland vara svårt att separera. Föreställning en teater mellan sömn och vakenhet. Jag vill vara unik men känna samhörighet.
Anonym i min hemstad jag kan ändra form och namn,
gatorna en scen men jag vet vart jag har min hamn, jag har min trygga famn,
Trots att du valde flaskan och försvann.
Den sagan var för bra för att vara sann.
Valde oss men främst dig själv,
En gång svält och äldre år pengar,
Slänger ut något som bara var fantasi.
Jag är inte du. Du rev mitt hjärta itu. Valde flaskan framför oss. Svält som barn och äldre pengar,
Kärlek och vänskap var något som blända.
Du är inte längre välkommen, du kan bara på vägen tillbaka vända.
Vem släpper man in, vem vågar man lita på. Misstänksam mot skönhet och regnbågar.
Om sanningen ska fram kommer så
vet jag, vi är lika, och jag kanske väntar,
Men min styrka, jag klarar allt,
Kommer mot mig själv aldrig ge vika.
Rebecca