dimmiga dagar
... De var bra dar, sjöng Håkan, och jag lyssnade på albumet som 9åring i min soffa, helt tagen av tonerna och de magiska orden.
Dagar kan passera utan att man känner av det unika av dem. Därför känns kameran för mig som en källa till energi när man behöver det som mest. Jag blir påmind om vilka människor jag har runt mig och vilken tur jag har att de finns där. Även när det känns dimmigt och kallt. Dimmiga dagar är bra dagar, för vad finns det att se klart?
/bex
