Ryggtavla

Jag ser din ryggtavla, på en stol som nu står tom. Jag smakar på något jag trodde en gång var mina ensamma tankar som nu är fyllda med tankar om ett minne. Jag kan inte bedöva mitt inre. Jag har något som ännu inte är läkt. Något som väcktes som inte tidigare varit väkt. Du var ett ljus du var av världens dialekt. Du var musik du var av Nordens släkt. 
Väcktes något som inte var väckt, det vackraste jag sett, en hunger som inte gör mig mätt. Det vackraste jag sett, det är inte meningen att det ska vara lätt. Jag har en törst jag inte släkt, 
Jag begraver något jag besökte du kanske hade rätt. 
Gryningen smyger fram, jag försökte vara mätt. Det finaste som hänt, det rinner mellan mina fingrar, det vackraste jag sett. 
Jag önskar dig all lycka. Jag läker något som är styckat. 
Sov gott mitt hjärta, jag trycker undan din sorg din smärta. 

/Rebecca

Kommentera här: